I går kväll kände jag mig missnöjd eftersom den sista delen av essän jag skriver kändes fel. Jessica sa: "Du kommer oroa dig för det och sedan vakna på morgonen och fixa det." Det verkade ganska enkelt vid tillfället. Men det verkar vara vad som hände.

Jag säger "verkar vara det" eftersom det kan ta en dag att vara säker på att den sista delen är rätt. Jag har redan slängt ungefär fem tidigare slutsektioner (vissa delar av dem kan sluta som fotnoter). Vi får se.